<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163</id><updated>2011-11-26T20:23:41.875+08:00</updated><title type='text'>JANGAN ADA DENDAM</title><subtitle type='html'>e-Novel</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://novel2u.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>109</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-115634433832350353</id><published>2006-08-23T22:44:00.000+08:00</published><updated>2006-08-23T22:45:38.373+08:00</updated><title type='text'>SUDAH TERBIT...!</title><summary type='text'>Sila layari di http://www.alaf21.com.my</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/115634433832350353'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/115634433832350353'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2006_08_01_archive.html#115634433832350353' title='SUDAH TERBIT...!'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-111557803336931893</id><published>2005-05-09T02:33:00.000+08:00</published><updated>2005-05-09T03:45:11.206+08:00</updated><title type='text'>SIRI 99 - ADIKKU MALANG - ISTERIKU TERBANG</title><summary type='text'>'Adik kau telah pergi. Mak telah suruh orang galikan kuburnya di sebelah kubur ayahmu'. Sebak luluh perasanku mendengarkan rintihan mak mengenangkan kemalangan dasyat yang menimpa Roslan. Aku tahu mak kecewa.Aku tahu mak sudah hilang semangat. Roslan adalah satu-satunya anaknya yang tinggal di kampung. Hanya Roslan yang boleh diharap untuk mengait kelapa. Hanya Roslan boleh diharap untuk menyulam</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111557803336931893'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111557803336931893'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2005_05_01_archive.html#111557803336931893' title='SIRI 99 - ADIKKU MALANG - ISTERIKU TERBANG'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-111543418705681550</id><published>2005-05-07T10:31:00.000+08:00</published><updated>2005-05-07T12:46:44.330+08:00</updated><title type='text'>KONSPIRASI CEMBURU</title><summary type='text'>KOTA JAKARTA kutinggal dengan rasa yang pelbagai. Ada duri yang mencucuk pelusuk hati dan ada sekelumit cahaya yang menyinar di sudut mata. Tiga hari di Jakarta memberiku tiga perasaan yang berbeza; ada rasa bangga kerana kerjaku selesai dan berjaya menyakinkan client, ada rasa duka kerana sudah pasti kepulanganku ke pangkuan keluarga semula, tidak mampu mengubah apa-apa yang telah terjadi </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111543418705681550'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111543418705681550'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2005_05_01_archive.html#111543418705681550' title='KONSPIRASI CEMBURU'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-111461187756034113</id><published>2005-04-27T22:11:00.000+08:00</published><updated>2005-04-27T22:41:10.903+08:00</updated><title type='text'>DUA MINGGU PENUH SENGKETA</title><summary type='text'>`...Cinta itu milikku. Cinta itu juga miliknya. Tetapi hak milik bersama ini payah untuk dijaga, sukar untuk diterka. Di kala cinta meraja dalam dada, kita lupa rupanya ada sengketa di celah rasa...'Tulisan ini sengaja kutulis besar-besar di dalam diari. Penuh dua muka surat. Dua muka surat bermakna menjangkau dua minggu. Sebetulnya ia adalah dua minggu terakhir bulan April. Memang dua minggu </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111461187756034113'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111461187756034113'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2005_04_01_archive.html#111461187756034113' title='DUA MINGGU PENUH SENGKETA'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-111449467947498925</id><published>2005-04-26T13:26:00.000+08:00</published><updated>2005-04-26T13:51:19.476+08:00</updated><title type='text'>SIRI 96 - IBU ATAU ISTERI?</title><summary type='text'>SEMENJAK dua menjak ini kehidupan kami sudah hambar. Masing-masing dengan hala tuju sendiri. Along tidak pernah lagi pulang ke rumah kami semenjak menjadi bapa. Jika kami berdua rindukan cucu, kamilah yang terpaksa pergi menemui mereka. Along mungkin berkecil hati dengan maknya. Entahlah budak-budak sekarang, emak Melayu, ayah Melayu, tup-tup nama anak diberikan dengan nama Jepun. Sudahlah </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111449467947498925'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/111449467947498925'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2005_04_01_archive.html#111449467947498925' title='SIRI 96 - IBU ATAU ISTERI?'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-109895649782495095</id><published>2004-10-28T17:39:00.000+08:00</published><updated>2004-11-01T10:27:08.130+08:00</updated><title type='text'>RAJUK - SIRI 95</title><summary type='text'>Segala-galanya drastik. Entah mengapa sejak kejadian itu, aku seperti merajuk dengan Mak dan Abah. Sejurus selepas pulang dari Okinawa, aku segera meminta kebenaran Mak dan Abah untuk mendirikan rumahtangga. Gadis yang kutemui dalam penerbangan ke Okinawa sebelum kejadian itu, benar-benar mencuit perasaan kelakianku. Keayuannya terserlah, meski benakku masih tersisa memori indah bersama Nahoko.</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109895649782495095'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109895649782495095'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_10_01_archive.html#109895649782495095' title='RAJUK - SIRI 95'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-109741282503672862</id><published>2004-10-10T20:22:00.000+08:00</published><updated>2004-10-10T20:57:18.430+08:00</updated><title type='text'> SEMANGAT YANG HILANG  - SIRI 94</title><summary type='text'>HARI ini aku pulang awal ke rumah. Anak-anak menyambutku dengan teriakan manja mereka dan itulah yang melapangkan dadaku daripada beban kerja di pejabat. Kepenatan hilang serta merta. Rasa tertekan segera terbang melayang entah ke mana. Pergilah..! Pergilah...! Aku mahu rehat yang sepenuhnya di sisi keluarga. Aku rindukan gelak tawa anak-anak dan sindir tawa suami.Sebenarnya ada perkara penting</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109741282503672862'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109741282503672862'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_10_01_archive.html#109741282503672862' title=' SEMANGAT YANG HILANG  - SIRI 94'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-109684824119550816</id><published>2004-10-04T07:52:00.000+08:00</published><updated>2004-10-04T08:09:03.116+08:00</updated><title type='text'>ADA DURI DALAM DAGING - SIRI 93</title><summary type='text'>SEMENJAK dinaikkan pangkat dan menjawat jawatan baru, semenjak berada di tempat baru, semenjak Along sudah kembali ke pangkuan keluarga, semenjak akhir-akhir ini, hidup aku semakin bercelaru. Dulunya aku adalah seorang pegawai yang berdedikasi. Dulunya aku adalah seorang pegawai yang cekap dan bersemangat. Tapi itu dulu, kini ia hanya tinggal sebagai sebuah cerita sejarah. Mungkinkah kerana </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109684824119550816'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109684824119550816'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_10_01_archive.html#109684824119550816' title='ADA DURI DALAM DAGING - SIRI 93'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-109395068235695275</id><published>2004-08-31T19:09:00.000+08:00</published><updated>2004-08-31T19:12:26.726+08:00</updated><title type='text'>MENDUNG DI RUMAH PANAS TERIK DI PEJABAT - SIRI  92</title><summary type='text'>SUATU perkara yang tidak pernah berlaku dalam sejarah hidupku, atau mungkin dalam perkhidmatan  sesiapa juga telahpun berlaku. Dalam tiga bulan ini aku telah bekerja di tiga buah pejabat dengan tiga kementerian yang berbeza. Setelah pejabat lama terpaksa berpindah ke Putrajaya, aku memohon untuk dikecualikan daripada berpindah kerana acik masih bersekolah di Kuala Lumpur dan pejabat isteriku </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109395068235695275'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109395068235695275'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_08_01_archive.html#109395068235695275' title='MENDUNG DI RUMAH PANAS TERIK DI PEJABAT - SIRI  92'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-109358962210875488</id><published>2004-08-27T13:45:00.000+08:00</published><updated>2004-08-27T14:53:42.106+08:00</updated><title type='text'>MELIHAT KE DALAM DIRI - SIRI 91</title><summary type='text'>TRAGEDI yang menimpa Along sudah hampir tiga bulan berlalu. Bagi kami segala kejadian yang menimpa Along bagaikan mimpi. Tatkala tersedar, malam bagaikan baru bermula. Kami mengharungi kegelapan itu dengan tabah hinggalah ke pagi. Tatkala pagi, sinar keriangan memancar dengan hebatnya diufuk timur. Alhamdulillah Along selamat. Dan Along sendiri sudah tahu kedudukan dia dalam keluarga kami. "</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109358962210875488'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109358962210875488'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_08_01_archive.html#109358962210875488' title='MELIHAT KE DALAM DIRI - SIRI 91'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-109213463392477431</id><published>2004-08-10T18:40:00.000+08:00</published><updated>2004-08-10T18:43:53.923+08:00</updated><title type='text'>BERITA BAIK</title><summary type='text'>Salam sejahtera;Along dah kahwin dan khabarnya akan menimang cahayamata Mac ini.Angah dah masuk matrikulasiAbah dah dua kali pindah pejabat &amp; naik pangkat lagiMak sibuk giler dengan aktiviti diaSouraya entah ke manadan ...... ada berita baik untuk pembaca semua.sabar menanti....</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109213463392477431'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/109213463392477431'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_08_01_archive.html#109213463392477431' title='BERITA BAIK'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108540920141102089</id><published>2004-05-24T22:10:00.000+08:00</published><updated>2004-05-25T00:09:10.236+08:00</updated><title type='text'>APAKAH YANG TERJADI SETERUSNYA?</title><summary type='text'>ALONG bukan anak Mak! Mak tak mahu ujian DNA dilakukan terhadapnya kerana memang sah Along bukan anak Mak. Along juga bukan anak Abah! Abah sendiri sudah mengaku terus terang. Jadi Along anak siapa?Apakah Along masih hidup? Jika masih hidup di manakah Along sekarang? Sihatkah dia? Di rumah sakit mana dia berada sekarang? Jika dia dalam tangan keluarga angkat, siapakah mereka? Jangan-jangan </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108540920141102089'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108540920141102089'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_05_01_archive.html#108540920141102089' title='APAKAH YANG TERJADI SETERUSNYA?'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108402915490631980</id><published>2004-05-08T23:12:00.000+08:00</published><updated>2004-05-08T23:17:34.403+08:00</updated><title type='text'>KONSPIRASI SEBUAH RINDU - SIRI 90</title><summary type='text'>AMAT payah untuk tenteramkan fikiran. Kekalutan terhadap Along berpintal-pintal di dalam benak bak benang-benang nan kusut.  Payah untuk melerainya, susah untuk kurungkainya lurus kembali. Kesibukan bandar Naha melemaskan.  Sama seperti Kuala Lumpur yang sudah empat hari kami tinggalkan. Ini bermakna sudah empat hari juga wajah Irwan tidak kutatap. Kurindukan pejabat yang riuh dengan pelbagai </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108402915490631980'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108402915490631980'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_05_01_archive.html#108402915490631980' title='KONSPIRASI SEBUAH RINDU - SIRI 90'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108366000648908797</id><published>2004-05-04T16:40:00.000+08:00</published><updated>2004-05-04T16:44:06.483+08:00</updated><title type='text'>SAYANG-SAYANG BUAH KEPAYANG -- SIRI 89</title><summary type='text'>DARI tingkap Hotel Miyako ini, sayup-sayup gemerlapan lampu neon dari bandar Naha jelas kelihatan.  Isteriku beriya-iya benar mengatakan jasad yang terbaring di katil hospital itu bukannya Along. Hinggakan pihak doktor memaksa aku untuk menjalankan ujian DNA. Entahlah aku sendiri rasanya agak keberatan untuk melakukan ujian tersebut. Tidak ada apa yang perlu dibuktikan melalui ujian DNA tersebut.</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108366000648908797'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108366000648908797'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_05_01_archive.html#108366000648908797' title='SAYANG-SAYANG BUAH KEPAYANG -- SIRI 89'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108264184803078087</id><published>2004-04-22T21:41:00.000+08:00</published><updated>2004-04-22T21:54:54.950+08:00</updated><title type='text'>DULU... DULU IALAH... - SIRI 88</title><summary type='text'>* Siri ini adalah tulisan Rudy Bluehikari dan telah diedit oleh Sri Diah.KUPEJAM mataku rapat-rapat. Terasa pedih. Terasa sakit menyucuk. Otakku berfikir ligat. Terbayang wajah-wajah mereka yang dikasihi, satu persatu melintasi layar ingatan. Tapi aku tidak mengenali wajah yang satu itu... Bujur sirih, putih bersih wajahnya. Aku terpegun. Wajahnya mempersonakan. Persis Nahoko, wanita yang suatu</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108264184803078087'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108264184803078087'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_04_01_archive.html#108264184803078087' title='DULU... DULU IALAH... - SIRI 88'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108186636260261753</id><published>2004-04-13T22:17:00.000+08:00</published><updated>2004-04-13T22:29:57.623+08:00</updated><title type='text'>RINDU BERLAPIS LAPIS SIRI 87</title><summary type='text'>* Siri ini ditulis oleh Ibnu Ariff dan telah diedit oleh Sri DiahDENGAN izin emak dan abah, aku dan Acik di Kuala Lumpur sekarang. Ada beberapa urusan yang perlu kami bereskan. Sudah semestinya mengenai Along.... Di stesen LRT itu, sambil duduk menanti adik perempuanku itu membelli tiket, air mataku hampir tumpah lagi. Gambar keluarga yang disisipkan Along dalam dompetku benar-benar mengusik </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108186636260261753'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108186636260261753'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_04_01_archive.html#108186636260261753' title='RINDU BERLAPIS LAPIS SIRI 87'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108086522269313566</id><published>2004-04-02T08:20:00.000+08:00</published><updated>2004-04-02T08:29:16.763+08:00</updated><title type='text'> REALITI INI BAK HEMPEDU - SIRI 86</title><summary type='text'>AGAK payah untuk kupujuk hati. Suami pula masih mendiamkan diri. Barangkali dia juga sukar untuk menerima kenyataan. Tetapi bagiku kenyataan tetap kenyataan. Ia realiti yang tak boleh dinafikan. Seusia hidup Along, aku terima hakikat ini walau ia pahit sekalipun. Ya... Along bukan darah dagingku! Dia bukan anak yang kukendong sembilan bulan sepuluh hari. Dia bukan anak yang kususukan dengan air </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108086522269313566'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108086522269313566'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_04_01_archive.html#108086522269313566' title=' REALITI INI BAK HEMPEDU - SIRI 86'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108014896577462939</id><published>2004-03-25T01:14:00.000+08:00</published><updated>2004-03-25T01:26:13.420+08:00</updated><title type='text'>OH TUHAN... ALONG BUKAN DARAH DAGINGKU! - SIRI 85</title><summary type='text'>TINGKAT 8 Hospital Universiti Ryukyus itu agak kecoh dengan gelagat kerianganku. Aku gembira kerana tubuh yang keras kejung diselimuti kain putih itu bukan tubuh Along. Suamiku pun turut gembira dengan kesahihanku tentang tanda lahir itu."Saya yakin, naluri saya betul bang...""Alhamdulillah..." kata suamiku perlahan.Tetapi doktor yang di bajunya tertulis Dr. Hida itu kelihatan serius. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108014896577462939'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108014896577462939'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_03_01_archive.html#108014896577462939' title='OH TUHAN... ALONG BUKAN DARAH DAGINGKU! - SIRI 85'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-108006164769446499</id><published>2004-03-24T01:04:00.000+08:00</published><updated>2004-03-24T01:10:54.200+08:00</updated><title type='text'>TANDA LAHIR ITU TAK ADA! - SIRI 84</title><summary type='text'>AKU tak percaya dengan apa yang terpandang depan mata! Benarkah di hadapanku ini Along? Benarkah sekujur tubuh yang kaku berselimut kain putih ini tubuh Along? Naluriku berperang antara realiti depan mata dan naluri seorang ibu. Aku beristighfar beberapa kali sambil tangan suami kugenggam erat. Dapat kurasakan gigilan tubuhnya dan esak nafasnya menahan pilu. Nama yang tercatat di katil itu </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108006164769446499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/108006164769446499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_03_01_archive.html#108006164769446499' title='TANDA LAHIR ITU TAK ADA! - SIRI 84'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107927545620670157</id><published>2004-03-14T22:44:00.000+08:00</published><updated>2004-03-14T23:38:22.560+08:00</updated><title type='text'>HUJAN EMAS  DI NEGERI SENDIRI --- Siri 83</title><summary type='text'>MENTARI sudah mula muncul dan bersinar semula setelah beberapa bulan mungkir di bumi Leeds ini. Perubahan musim yang kerap kali tidak menentu ini tetap juga datang dan pergi seperti tahun-tahun sebelumnya. rumput-rumput renek di depan laman ini pastinya akan tumbuh segar dan menguntum bunga kembali. Indahnya perubahan musim di negara sendiri, di laman rumah sendiri. Damainya hati setelah seminggu</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107927545620670157'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107927545620670157'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_03_01_archive.html#107927545620670157' title='HUJAN EMAS  DI NEGERI SENDIRI --- Siri 83'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107926915432416006</id><published>2004-03-14T20:59:00.000+08:00</published><updated>2004-03-14T23:12:13.090+08:00</updated><title type='text'>ALLAH LEBIH MENYAYANGI MU ALONG  --- Siri 82</title><summary type='text'>SEBAIK menjejakkan kaki di balai ketibaan, nama kami telah terpampang diperagakan oleh gadis Jepun yang menunggu kami. Pasti benar, tidak ada seorangpun wajah-wajah yang kukenali di balai ketibaan ini. Tiada seorangpun wakil dari kerajaan Malaysiab di sini rupa-rupanya. Setelah memperkenalkan diri, kami mengikuti gadis  ini ke sebuah kereta yang sedia menunggu. Sengaja aku memberanikan diri </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107926915432416006'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107926915432416006'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_03_01_archive.html#107926915432416006' title='ALLAH LEBIH MENYAYANGI MU ALONG  --- Siri 82'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107809713926821104</id><published>2004-03-01T07:21:00.000+08:00</published><updated>2004-03-01T07:31:19.780+08:00</updated><title type='text'>MADU ITU MANIS     --- Siri 81</title><summary type='text'>DI SAAT ini barangkali Souraya sudah tiba di Malaysia. Mudah-mudahan Eyes dapat membantunya sepertimana yang diminta. Eksekutif IT ini nampaknya boleh diharap, dan sememangnya aku mengharapkannya untuk melaksanakan misi kali ini. Moga-moga Eyes akan dapat menemukan Souraya dengan Haji Salim di Putrajaya. Semoga segala penantian Souraya selama ini akan mendapat jawapannya. Kesian Souraya, </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107809713926821104'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107809713926821104'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_03_01_archive.html#107809713926821104' title='MADU ITU MANIS     --- Siri 81'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107753373327862778</id><published>2004-02-23T18:33:00.000+08:00</published><updated>2004-02-23T18:58:18.950+08:00</updated><title type='text'>IKHLASKAH PENGAKUANNYA ITU? - SIRI 80</title><summary type='text'>AKU lemas dalam perut JAL ini. Lapangan Terbang Naha, di Okinawa masih jauh lagi. Kutelek jam ditangan, baru saja dua jam setengah perjalanan ini tetapi kebosanan sudah jadi raja dalam dadaku. Sakit hati dan curiga saling tindan menindan, menyesakkan hati.Suamiku masih lagi lena di sebelah. Kubayangkan mimpi manisnya... aku menekup mata! Aku tak sanggup melihat suamiku dalam keriangan bersama </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107753373327862778'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107753373327862778'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_02_01_archive.html#107753373327862778' title='IKHLASKAH PENGAKUANNYA ITU? - SIRI 80'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107707865869973673</id><published>2004-02-18T12:30:00.000+08:00</published><updated>2004-02-18T13:36:05.483+08:00</updated><title type='text'>PERCATURAN SEBUAH CINTA - SIRI 79</title><summary type='text'>* Siri ini ditulis oleh Ibnu Ariff dan telah diedit oleh Sri Diah.AKU sendirian di rumah hari ini. Takut? Ya... ada juga sedikit rasa takut memandangkan aku anak gadis belasan tahun... Achik telahpun pergi ke sekolah kerana ada latihan pasukan beruniform di sekolahnya. Kalau ikutkan hati aku mahu menghantarnya tadi menggunakan kereta Mercedes abah... tapi memandangkan aku tak ada lesen memandu,</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107707865869973673'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107707865869973673'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_02_01_archive.html#107707865869973673' title='PERCATURAN SEBUAH CINTA - SIRI 79'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107685353522573127</id><published>2004-02-15T21:58:00.000+08:00</published><updated>2004-02-15T22:02:32.200+08:00</updated><title type='text'>ANGAH ....</title><summary type='text'>Foto ini aku ambil di depan rumah keluarga ini, 45 Eastern Avenue, Yorkshire semasa mereka masih di Leeds. Angah masih belajar di Oakwood Elementary School. Pada masa itu dia macam tomboy saja.... Acik pula rasanya cuma beberapa hari sahaja ke nursery, kemudian dia asyik menangis yang membuatkan keluarga ini menghantarnya ke sebuah keluarga Melayu di Beaston semasa mereka ke kampus atau keluar </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107685353522573127'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107685353522573127'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_02_01_archive.html#107685353522573127' title='ANGAH ....'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107668587590692344</id><published>2004-02-13T23:18:00.000+08:00</published><updated>2004-02-13T23:27:08.496+08:00</updated><title type='text'>DIA TIDAK BERTEPUK SEBELAH TANGAN - SIRI 78</title><summary type='text'>TIADA apa yang menarik di luar sana. Kepulan awan memutih, bergumpal-gumpal. Hanya sesekali jarum cahaya mentari memecah kepulan awan. Sesekali ia datang dan kemudian ia hilang dan datang lagi. Kepulan komulus pula tanpa jemu-jemu berlumba-lumba menampar pandangan. Situasi itu amat membosankan. Perlahan-lahan kututup cermin kecil di sebelah kananku itu.Aku menoleh ke sisi, ternyata suamiku </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107668587590692344'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107668587590692344'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_02_01_archive.html#107668587590692344' title='DIA TIDAK BERTEPUK SEBELAH TANGAN - SIRI 78'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107642355859404191</id><published>2004-02-10T22:32:00.000+08:00</published><updated>2004-02-10T22:35:06.856+08:00</updated><title type='text'>SUAMIMU KEKASIH ORANG --- SIRI 77</title><summary type='text'>Berbekalkan maklumat dari SMS  dari seseorang yang amat kukenali "PLS SBT SOURAYA D KLIA MH003, I HV 2 GO OKI ALONG URGENCY" aku bergegas ke KLIA. Aku memang mengetahui yang Souraya akan ke KL menemuinya kerana ada urusan penting di KDN. Jadi serba sedikit fahamlah aku apa maksud SMS tersebut. Nama Souraya Sim tidaklah begitu asing buatku kerana dia pernah menceritakan kepada aku dan Wak Don. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107642355859404191'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107642355859404191'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_02_01_archive.html#107642355859404191' title='SUAMIMU KEKASIH ORANG --- SIRI 77'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107642125542923741</id><published>2004-02-10T21:54:00.000+08:00</published><updated>2004-02-10T21:56:43.356+08:00</updated><title type='text'>DARI HEATHROW KE KLIA MEMBURU RINDU --- SIRI 76</title><summary type='text'>Termanggu-manggu aku sendirian di bilik hotel tingkat lapan belas ini. Terasa bosan. Sekali lagi aku cuba mendail nombor telefon yang dibekalkan itu. Aku tidak mahu mengalah. Aku pasti dia juga pasti menunggu kehadiranku. Dia pasti tidak sabar untuk bertemu, dan meleraikan segala permasalahan yang melanda semenjak sekian waktu.Nada dering talian disambungkan bergema di cuping teling. Lama tak </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107642125542923741'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107642125542923741'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_02_01_archive.html#107642125542923741' title='DARI HEATHROW KE KLIA MEMBURU RINDU --- SIRI 76'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107599735878755970</id><published>2004-02-05T23:38:00.000+08:00</published><updated>2004-02-06T00:12:06.530+08:00</updated><title type='text'>AKU YANG KELIRU ATAU TERTIPU ? SIRI 75</title><summary type='text'>AKU belum pernah ke Jepun. Bumi Sakura itu terlalu asing bagiku. Bagaimanapun melalui pembacaan aku tahu serba sedikit tentang negara matahari terbit itu terutama tentang sikap golongan lelakinya yang rajin bekerja dan suka minum sake.  Aku juga tahu serba sedikit tentang budaya masyarakat di sana yang masih lagi utuh terpelihara.Bagaimanapun aku tahu banyak tentang nabe (mi), tempura, </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107599735878755970'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107599735878755970'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_02_01_archive.html#107599735878755970' title='AKU YANG KELIRU ATAU TERTIPU ? SIRI 75'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107552307256981832</id><published>2004-01-31T12:23:00.000+08:00</published><updated>2004-01-31T12:26:46.590+08:00</updated><title type='text'>SELAMAT HARI RAYA</title><summary type='text'>Selamat Hari Raya Dari Tim JAD......... angah &amp; acik</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107552307256981832'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107552307256981832'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107552307256981832' title='SELAMAT HARI RAYA'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107536709104758369</id><published>2004-01-29T17:04:00.000+08:00</published><updated>2004-01-29T17:36:29.403+08:00</updated><title type='text'>HOKKAIDO DALAM INGATAN - SIRI 74</title><summary type='text'>Aku lihat ada bahagia terlukis di wajah seorang wanita dan anak kecilnya yang iras aku di situ. Gelak tawa ketika menuruni bukit salji dengan alat luncur cukup mengasyikkan. Di bawah bukit seorang lelaki yang kukira Abah menunggu luncuran mereka berdua. Aku tahu itu Abah kerana wajah ketika zaman mudanya tidak jauh beza dengan sekarang meskipun umurnya sudah menginjak lima puluhan. Luncuran </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107536709104758369'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107536709104758369'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107536709104758369' title='&lt;strong&gt;HOKKAIDO DALAM INGATAN - SIRI 74&lt;/strong&gt;'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107532633153247365</id><published>2004-01-29T05:45:00.000+08:00</published><updated>2004-01-29T05:52:41.280+08:00</updated><title type='text'>KALAU DAH JODOH, TAK KE MANA ......   SIRI 73</title><summary type='text'>SELEPAS meninggalkan perkarangan mahkamah, aku menghantar Roslan pulang sebab mungkin masih sempat lagi baginya untuk ke balai raya bagi menuntut wang ehsan. Kurang-kurangnya RM300 yang dah terbang tadi dapat kembali. Kemudian aku memecut ke Jabatan Kimia di Jalan Cerun Lanjut untuk menemui Hj. Zawawi. Hasrat utama ialah untuk mengembalikan pita video yang dipinjam dari Tuan Mail semasa di Tokyo </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107532633153247365'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107532633153247365'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107532633153247365' title='KALAU DAH JODOH, TAK KE MANA ......   SIRI 73'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107529808043455653</id><published>2004-01-28T21:13:00.000+08:00</published><updated>2004-01-28T22:31:30.543+08:00</updated><title type='text'>ANAKKU MALANG, SUAMIKU HILANG...! - SIRI 72</title><summary type='text'>SUDAH lima kali aku menelefon tetapi kelima-lima panggilan gagal menghubungkan aku dengan suami. Kukirim sms, pun tidak ada jawapan. Talian putus terus. Tiada langsung signal yang membolehkan aku menghubungi dia. Di hutan banat mana dia sekarang? Mengikut rancangan yang sama-sama dipersetujui malam tadi, setelah selesai kes mahkamah tentang Roslan semalam, pagi ini dari Kuala Terengganu dia </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107529808043455653'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107529808043455653'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107529808043455653' title='ANAKKU MALANG, SUAMIKU HILANG...! - SIRI 72'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107519934463999102</id><published>2004-01-27T18:29:00.000+08:00</published><updated>2004-01-27T18:56:36.466+08:00</updated><title type='text'>DITELAN MATI EMAK DILUAH MATI ANAK - SIRI 71</title><summary type='text'>SEBAIK sahaja handphone dibuka setelah menjejakkan kali di KLIA, satu pesanan suara dari mak telah menunggu. "esok ialah hari perbicaraan Roslan, mak tidak ada sapa-sapa nak bergantung, harap balik". Ringkas dan padat pesanan dari mak, macam telegram sahaja layaknya. Along dalam kecemasan entah bagaimana nasibnya. Emak pula tiada sesiapa nak menemaninya ke mahkamah untuk perbicaraan adikku Roslan</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107519934463999102'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107519934463999102'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107519934463999102' title='DITELAN MATI EMAK DILUAH MATI ANAK - SIRI 71'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107483130453290153</id><published>2004-01-23T12:15:00.000+08:00</published><updated>2004-01-23T12:17:07.750+08:00</updated><title type='text'>SUAMIMU SUAMIMU JUA   -- SIRI 70</title><summary type='text'>SEBAGAI eksekutif ICT yang bertanggungjawab dalam memberikan perkhidmatan teknikal kepada jabatan, aku mengenali semua staff di sini. Namun aku agak kurang bergaul dan tidak berminat untuk mengenali mereka lebih dari tugas rasmi di pejabat. Dalam usia 30-an ini aku lebih suka untuk memberikan tumpuan kepada komputer dan kerjaya yang nampaknya lebih memerlu dan memahamiku berbanding penggunanya.  </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107483130453290153'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107483130453290153'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107483130453290153' title='SUAMIMU SUAMIMU JUA   -- SIRI 70'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107464662822003858</id><published>2004-01-21T08:57:00.000+08:00</published><updated>2004-01-21T09:04:45.186+08:00</updated><title type='text'>PERTEMBUNGAN DUA ADAT - SIRI 69 </title><summary type='text'>Musim Luruh antara dua musim, selain Musim Bunga yang menjadi pilihan pasangan muda mudi Jepun melangsungkan perkahwinan. Entah mengapa Nahoko memilih Musim Luruh sebagai hari bersejarahnya. Luruh menjadi begitu nostalgik bagi seorang aku. Luruhan dedaunan maple menjadi saksi cinta aku dan Nahoko pernah termetri. Aku masih ingat, Shurijo Castle Park yang terletak tidak jauh dari Bandaraya Naha </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107464662822003858'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107464662822003858'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107464662822003858' title='PERTEMBUNGAN DUA ADAT - SIRI 69 '/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107451903790628084</id><published>2004-01-19T21:30:00.000+08:00</published><updated>2004-01-19T21:32:35.890+08:00</updated><title type='text'>GEMPAR !!!</title><summary type='text'>Paparazi telah memaklumkan bahawa Mak dan Siti Nor Eyes kelihatan makan di sebuah restoran makanan laut di ibu kota. Kelihatannya mereka berdua begitu mesra sekali.... Mungkin kerana Along, mungkin kerana Abah, kedua-dua wanita berseteru ini akhirnya begitu intim sekali.Tunggukan pengakuan dari mereka......[terima kasih paparazi ....]</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107451903790628084'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107451903790628084'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107451903790628084' title='GEMPAR !!!'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107441563557731573</id><published>2004-01-18T16:47:00.000+08:00</published><updated>2004-01-19T14:39:40.106+08:00</updated><title type='text'>PERGERAKAN AKU DIINTIP  -- SIRI 68</title><summary type='text'>SETELAH dibenarkan keluar dari hospital, WakDon, pemandu jabatan telah sedia menunggu untuk membawa ku ke lapanganterbang Kuantan. Menurut Wak, urusan check-out dari hotel telah diuruskan oleh Eyes dan beg yang dibawa dari rumah dibawa pulang semula tanpa berusik.  Setelah mengucapkan terima kasih kepada WakDon, aku minta beliau meninggalkan aku bersendirian di balai berlepas, kerana beliau masih</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107441563557731573'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107441563557731573'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107441563557731573' title='PERGERAKAN AKU DIINTIP  -- SIRI 68'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107398715666799490</id><published>2004-01-13T17:45:00.000+08:00</published><updated>2004-01-13T17:47:10.453+08:00</updated><title type='text'>NAHOKO</title><summary type='text'>WAJAH NAHOKONantikan Along dengan Kisah seterusnya......</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107398715666799490'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107398715666799490'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107398715666799490' title='NAHOKO'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107391814061238674</id><published>2004-01-12T21:58:00.000+08:00</published><updated>2004-01-13T15:57:49.710+08:00</updated><title type='text'>DIA ADA DI SAAT KUPERLUKANNYA - SIRI 67</title><summary type='text'>DI SUBUH yang hening ini, aku bersendiri di sejadah. Dadaku berdebar tak sudah-sudah. Berita yang kuterima sebentar tadi membuatkan nafasku turun naik tidak menentu. Sebentar tadi di sisiku Angah, yang sama-sama menadah tangan memohon iradatNya agar Along selamat. Kemudian dia yang masih tersedu sedan kusuruh segera bersiap, berkemas pakaian kami. Mana tahu kalau-kalau ada wakil kedutaan atau </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107391814061238674'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107391814061238674'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107391814061238674' title='DIA ADA DI SAAT KUPERLUKANNYA - SIRI 67'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107388384165239286</id><published>2004-01-12T08:07:00.000+08:00</published><updated>2004-01-12T22:23:44.910+08:00</updated><title type='text'> OKINAWA MENGUSIK JIWA - SIRI 66</title><summary type='text'>BEREHAT dalam suasana gelap, dingin dan sunyi begini selepas menelan pil penahan sakit adalah terapi biasa untuk menghilangkan sementara penyakit migrain ini. Pada ketika begini, seluruh ahli keluarga telah maklum yang aku tidak mahu diganggu sehinggalah aku pulih sepenuhnya. Ya pulih sepenuhnya sebelum serangan berikutnya datang semula. Sememangnya kini aku bersendirian walaupun mungkin tidak </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107388384165239286'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107388384165239286'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107388384165239286' title=' OKINAWA MENGUSIK JIWA - SIRI 66'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107348284990549381</id><published>2004-01-07T21:27:00.000+08:00</published><updated>2004-01-07T21:41:09.223+08:00</updated><title type='text'>DI KALA DEGUP JANTUNGNYA DAPAT KURASA- SIRI 65</title><summary type='text'>Karya ini nukilan Ibnu Ariff dan diedit oleh Sri Diah"ALONG!"Tiba-tiba sahaja terpacul nama itu dari mulutku. Gemanya bertebaran di seluruh bilik yang pengap itu. Aku terus terjaga dari lena, bangkit terpisat-pisat dan terus sahaja duduk menjuntai kaki di tubir katil. Kuurut dada yang  berdebar kencang. Along... seperti sesuatu yang buruk telah terjadi pada Along.Kupejamkan kembali mataku. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107348284990549381'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107348284990549381'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107348284990549381' title='DI KALA DEGUP JANTUNGNYA DAPAT KURASA- SIRI 65'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107346716924813452</id><published>2004-01-07T17:19:00.000+08:00</published><updated>2004-01-07T17:22:34.063+08:00</updated><title type='text'>MENEMUI ABAH, MAK DAN ANGAH - SIRI 64</title><summary type='text'>Aku menziarahi Abah yang terbaring di katil hospital. Nampak Abah terbaring lemah. Di sisinya seorang wanita yang aku tidak kenali. Mungkin Abah dihinggapi migrain lagi. Bukan aku tidak tahu sifat workaholic Abah kalau sudah menghadap kerjanya. Makan dan minum boleh dilupa sewenang-wenangnya. Nah! Inilah bahananya, terlantar di hospital. Aku pegang tangan Abah. Aku genggam erat-erat. Hangat. Abah</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107346716924813452'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107346716924813452'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107346716924813452' title='MENEMUI ABAH, MAK DAN ANGAH - SIRI 64'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107331509899928576</id><published>2004-01-05T23:04:00.000+08:00</published><updated>2004-01-05T23:05:18.276+08:00</updated><title type='text'>WAJAH-WAJAH YANG SAMAR  - SIRI 63</title><summary type='text'>SELEPAS bersama semasa di Sogo, aku terlalu sibuk membereskan kerja akhir tahun, menyiapkan SKT tahun baru dan menyelia pelajar diploma IT. Persembahan projek akhir pelajar IT di INTAN secara maraton mengambil masa selaqma empat belas jam sungguh memenatkan. Oleh kerana jadual makan yang tidak menentu, urat-urat halus di kepala mula membesar petanda migren akan menyerang. Untuk mententeramkan </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107331509899928576'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107331509899928576'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107331509899928576' title='&lt;strong&gt;WAJAH-WAJAH YANG SAMAR  - SIRI 63&lt;/strong&gt;'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107305440086697605</id><published>2004-01-02T22:37:00.000+08:00</published><updated>2004-01-02T22:56:04.600+08:00</updated><title type='text'>ADA DURI DALAM DADAKU - SIRI 62</title><summary type='text'>PERJALANAN balik dari Kuantan ke Kuala Lumpur terasa amat jauh sekali. Ia bagai suatu perjalanan yang penuh dengan onak dan duri. Di Paya Bungor aku hampir melanggar seorang penunggang motosikal. Mujur aku berjaya mengelaknya. Ketika di Bentong pula,  kereta yang kupandu hampir-hampir terbabas, mujur tidak melanggar pembahagi jalan. Dan tatkala menghampiri Karak,  aku memang berhenti rapat </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107305440086697605'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107305440086697605'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107305440086697605' title='ADA DURI DALAM DADAKU - SIRI 62'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107300852573877863</id><published>2004-01-02T09:55:00.000+08:00</published><updated>2004-01-02T10:00:04.980+08:00</updated><title type='text'>TRAGEDI - SIRI 61</title><summary type='text'>Penerbangan balik selama 7 jam itu bagai neraka buatku. Cuaca agak tidak mengizinkan. Aku berada di ruang udara Taiwan pada ketika ini. Air Pocket buat aku kecut perut. Inilah satu-satunya perkara yang paling aku tidak suka bila menaiki pesawat udara. Sudah ada kedengaran suara kanak-kanak menangis ketakutan. Sang Pramugari sibuk mententeramkan penumpang yang mula cemas. Aku menekapkan bantal di </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107300852573877863'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107300852573877863'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107300852573877863' title='TRAGEDI - SIRI 61'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107297413938968815</id><published>2004-01-02T00:22:00.000+08:00</published><updated>2004-01-02T00:22:37.376+08:00</updated><title type='text'>TEST</title><summary type='text'>test</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107297413938968815'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107297413938968815'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2004_01_01_archive.html#107297413938968815' title='TEST'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107288100403419874</id><published>2003-12-31T22:11:00.000+08:00</published><updated>2004-01-01T15:54:05.406+08:00</updated><title type='text'>WAJAH DUA WANITA - SIRI 60</title><summary type='text'>Siri ini hasil nukilan Ibnu Ariff dan telah diedit oleh Sri DiahALONG masih lagi belum balik dari Jepun. Aku tidak mendapat sebarang petunjuk kenapa dia begitu lama berpergian. Achik pula duduk bersama Tok Ki dan Tok Wan di kampung bersama sepupu-sepupuku yang lain. Bosan bersendirian di rumah aku mengambil keputusan mengikut abah yang kebetulan dihantar berkursus di Kuantan. Di masa yang </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107288100403419874'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107288100403419874'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107288100403419874' title='WAJAH DUA WANITA - SIRI 60'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107278834588038194</id><published>2003-12-30T20:45:00.000+08:00</published><updated>2003-12-30T21:02:50.976+08:00</updated><title type='text'>CEMBURU TANDA SAYANG - SIRI 59</title><summary type='text'>LINANGAN air mata dan esakan Nori melembutkan hatiku untuk terus bersimpati dengan staf wanita yang aku hormati ini. "Saya sudah nekad untuk meminta cerai encik", ujarnya menahan sebak.  "Saya cukup kecewa bila nasi yang saya masak tida disentuhnya, air yang saya bancuh tidak teguk dan seolah-olah saya tidak wujud saja di rumah. Inilah saya datang untuk meminta nasihat encik, kerana saya tahu </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107278834588038194'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107278834588038194'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107278834588038194' title='CEMBURU TANDA SAYANG - SIRI 59'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107240779858883023</id><published>2003-12-26T11:03:00.000+08:00</published><updated>2003-12-26T11:03:35.093+08:00</updated><title type='text'>CEMBURU MENGHANTUI  -  SIRI 58</title><summary type='text'>MEMULAKAN kerja dalam keadaan pejabat agak lengang membuatkan suasana amat sunyi. Tidak ada riuh suara pegawai. Bunyi telefon sahaja yang memekik di sana sini memecah keheningan. Suasana berjalan agak lembab. Aku pula amat membenci kesunyian. Kesunyian bagiku bagai membunuh daya kreativitiku.Maklumlah hujung tahun begini, ramai yang mengambil cuti panjang. Termasuklah bosku. Khabarnya dia ke </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107240779858883023'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107240779858883023'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107240779858883023' title='CEMBURU MENGHANTUI  -  SIRI 58'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107224353911179505</id><published>2003-12-24T13:21:00.000+08:00</published><updated>2003-12-24T13:25:54.840+08:00</updated><title type='text'>ALONG, ABAH, &amp; MAK - SIRI 57</title><summary type='text'>* (sepertimana yang diceritakan oleh ANGAH (Azra) kepada Ibnu Ariff)Mungkin aku terlalu banyak masa terluang sekarang, maklumlah lepas SPM oleh itu mudah sangat masalah Along, Abah dan Mak menerjah masuk dalam mindaku ini. Sebenarnya aku tidak begitu mengenali hati budi Along, apa minatnya, dan siapa pula yang istimewa di hatinya. Mana tidaknya, Along meninggalkan rumah sejak aku mula </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107224353911179505'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107224353911179505'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107224353911179505' title='ALONG, ABAH, &amp; MAK - SIRI 57'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107215990532716141</id><published>2003-12-23T13:45:00.000+08:00</published><updated>2003-12-23T15:37:27.653+08:00</updated><title type='text'>LANGIT BERSINAR, HUJAN DI BUMI - SIRI 56</title><summary type='text'>KUALA LUMPUR 22 Disember: Pihak berkuasa ugama telah menahan sepasang kekasih yang didapati berdua-duan di dalam sebuah bilik hotel di sebuah lokasi pelancongan terkenal di negara ini. Kejadian pada jam 1:30 pagi tersebut membabitkan seorang pengurus wanita dan seorang seorang duda yang dikatakan pemandu peribadinya. Adalah difahamkan pengurus tersebut adalah isteri seorang pegawai tinggi </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107215990532716141'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107215990532716141'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107215990532716141' title='LANGIT BERSINAR, HUJAN DI BUMI - SIRI 56'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107215614154948726</id><published>2003-12-23T12:49:00.000+08:00</published><updated>2003-12-23T13:09:17.236+08:00</updated><title type='text'>HUJAN EMAS DI NEGERI ORANG - SIRI 55</title><summary type='text'>PELBAGAI keributan berlaku di hujung tahun begini. Sasaran Kerja Tahunan (SKT) belum tercapai. Azam tahun baru sudah lebur. Suasana di pejabat sudah mula sunyi kerana ramainya staf yang masih bercuti dan di rumah pula agak sunyi bila Along ke Jepun. Aku bertekad untuk mendapat kepastian dari tuah haji Salim mengenai kedudukan Souraya. Tekad aku barangkali tidaklah senekad Souraya untuk datang ke </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107215614154948726'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107215614154948726'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107215614154948726' title='HUJAN EMAS DI NEGERI ORANG - SIRI 55'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107206705889247966</id><published>2003-12-22T11:57:00.000+08:00</published><updated>2003-12-22T12:28:36.890+08:00</updated><title type='text'>ANTARA GOSIP DAN RASA SIMPATI - SIRI 54</title><summary type='text'>"If you treat a man as he is, he will stay as he is, but if you treat him as if he were what he ought to be, and could be, he will become that bigger and better..."- Penyair Gothe.BERULANG-KALI aku memikirkan mungkinkah kerana situasi kerja di pejabat ini yang semuanya mahu pantas, cekap dan perfect, aku telah menjadi insan yang berfikiran tangkas dan bersikap bagai robot?Aku benci </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107206705889247966'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107206705889247966'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107206705889247966' title='ANTARA GOSIP DAN RASA SIMPATI - SIRI 54'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107190493155701390</id><published>2003-12-20T15:22:00.000+08:00</published><updated>2003-12-20T15:23:24.046+08:00</updated><title type='text'>KEDAI KOPI --- SIRI 53</title><summary type='text'>Nahoko ajak keluar. Mungkin ini kali terakhir aku keluar dengannya. Kami bersetuju untuk ke kisaten (kedai kopi) yang selalu kami pergi. Kedai ini hanya boleh memuatkan enam orang pelanggan sahaja pada satu-satu masa. Amat istimewa dan hanya mereka yang mendaftar menjadi ahli kelab kedai kopi itu sahaja yang boleh menikmati aroma kopi yang cukup membangkitkan selera itu. Aku masih ingat tarikh </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107190493155701390'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107190493155701390'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107190493155701390' title='KEDAI KOPI --- SIRI 53'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107176325046990963</id><published>2003-12-18T23:51:00.001+08:00</published><updated>2003-12-19T00:16:49.473+08:00</updated><title type='text'>AKU BENCI REALITI INI - SIRI 52</title><summary type='text'>*  Bab ini dihasilkan oleh Eyes dan telah diedit oleh Sri Diah.Aku menyusur dari satu kedai ke kedai yang lain di sekitar White Rose, sebuah pusat beli belah yang terbesar di utara London. Apa yang mahu dibeli untuk dibawa sebagai cenderahati? Takkan nak ke Malaysia dengan tangan yang kosong. Akhirnya aku memilih sehelai skarf berwarna maroon dari jenama tie-rack. Nampak sungguh cantik. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107176325046990963'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107176325046990963'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107176325046990963' title='AKU BENCI REALITI INI - SIRI 52'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107172564736687845</id><published>2003-12-18T13:11:00.000+08:00</published><updated>2003-12-18T13:43:29.396+08:00</updated><title type='text'>MESTIKAH KITA SELALU BERSAMA? - SIRI 51</title><summary type='text'>TATKALA menerima arahan daripada pejabat pentadbiran bahawa cuti untuk tahun 2003 hanya boleh dibawa 5 hari sahaja ke tahun 2004, aku termenung panjang. Aku menelefon ke pejabat pentadbiran dan bertanyakan berapa hari lagikah cuti tahunku masih berbaki."Okey Wani... ada berapa hari lagi?"Eksekutif pentadbiran itu diam seketika dan menjawab, "Amboi akak... cuti akak ada 10 hari lagi. Kita cuba </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107172564736687845'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107172564736687845'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107172564736687845' title='MESTIKAH KITA SELALU BERSAMA? - SIRI 51'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107166920426592750</id><published>2003-12-17T21:53:00.000+08:00</published><updated>2003-12-18T08:38:16.506+08:00</updated><title type='text'>REHAT SEKEJAP - IKLAN</title><summary type='text'>Siri eNovel JAD ini bukan sahaja boleh dibaca dari blog, malahan menggunakan PDA juga. Tak kisahlah samada anda mempunyai Palm, Clie, PPC atau apa-apa eBook. Beginilah rupanya JAD Versi Palm:-Terima kasih kepada Ibnu Arif  yang mengusahakan JAD Versi PDA.</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107166920426592750'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107166920426592750'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107166920426592750' title='REHAT SEKEJAP - IKLAN'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107164513943535969</id><published>2003-12-17T14:49:00.000+08:00</published><updated>2003-12-17T15:16:42.493+08:00</updated><title type='text'>HUJAN DI TENGAHARI - SIRI 50</title><summary type='text'>HARI pertama kerja setelah beberapa hari bercuti agak merimaskan. Pertamanya terlalu banyak dokumen yang perlu diteliti, diluluskan dan datandatangani di atas meja. Keduanya mood untuk terus bekerja dengan tekun sudah mula berkurangan di penghujung tahun begini. Selebihnya terasa kesian kepada anak-anak yang bercuti dari segala aktiviti rutin dan hanya lepak sahaja di rumah. Saban tahun apabila </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107164513943535969'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107164513943535969'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107164513943535969' title='HUJAN DI TENGAHARI - SIRI 50'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107152131437763375</id><published>2003-12-16T04:48:00.000+08:00</published><updated>2003-12-16T05:19:30.136+08:00</updated><title type='text'>KENANGAN MANIS HANYA SEKETIKA -- SIRI 49</title><summary type='text'>MUNDAR mandir di lapangan terbang Bangkok dari hujung ke hujung, mencari lounge bagi pemegang Diners Club. Akhirnya penat sahaja yang ditemui dan mengambil keputusan masuk sahaja ke balai berlepas untuk menghabiskan sisa novel di tangan. Sebaik sahaja kaki melangkah masuk (yang tidak memungkinkan untuk keluar lagi), skrin komputer menunjukkan pesawat MH785 ke Kuala Lumpur terlewat hampir 2 jam.  </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107152131437763375'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107152131437763375'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107152131437763375' title='KENANGAN MANIS HANYA SEKETIKA -- SIRI 49'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107147407449755525</id><published>2003-12-15T15:41:00.000+08:00</published><updated>2003-12-15T15:45:37.463+08:00</updated><title type='text'>SMS ABAH --- SIRI 48</title><summary type='text'>"Boleh ambil Abah kat airport? Arrived 3.00pm. Tunggu di Pintu 3"Begitu SMS Abah yang masuk ke ruang Inbox telefon bimbitku. Tapi, bagaimana aku boleh ambil Abah sedangkan aku masih terbaring lemah? Aku mahu menolak, tetapi tak sampai hati rasanya. Rasa bersalah menginjak-injak dada. Sudahlah aku tidak dapat memenuhi permintaan Abah sebelum dia ke Bangkok tempoh hari. Abah minta bantuan aku </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107147407449755525'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107147407449755525'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107147407449755525' title='SMS ABAH --- SIRI 48'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107147207428281528</id><published>2003-12-15T15:07:00.000+08:00</published><updated>2003-12-15T15:14:31.410+08:00</updated><title type='text'>KEDEGILAN ALONG --- SIRI 47</title><summary type='text'>Pulang dari mengambil tiket kepal terbang di agensi penerbangan di Jalan Sultan Ismail, aku rasa macam tidak sihat. Kepala mula pening dan aku seperti loya. Habis balm hijau Cap Inaiba yang sememangnya tersedia dalam kereta aku lumur di tengkuk dan dahi. Sampai di rumah aku terus tidur. Kononnya mahu berehat dan beranggapan sakit itu akan hilang. Tapi ia jadi sebaliknya pula.Empat tahun dulu, </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107147207428281528'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107147207428281528'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107147207428281528' title='KEDEGILAN ALONG --- SIRI 47'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107140595393503143</id><published>2003-12-14T20:45:00.000+08:00</published><updated>2003-12-15T00:31:46.853+08:00</updated><title type='text'>KENANGAN MANIS YANG TIADA INDAH -- SIRI 46</title><summary type='text'>BANGKOK 12 Disember: Seminar terpaksa dihentikan jam enam petang walaupun tanpa resolusi yang khusus kerana jam tujuh malam jamuan perpisahan yang akanturut dihadiri oleh wakil-wakil kedutaan akan diadakan. Aku dan Ajib mewakili negara dalam seminar di peringkat ASEAN yang dihadiri oleh semua negara, kecuali Singapura dan Brunei. "Jib, aku nak pakai kot saja malam ni sebab baju batik habis </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107140595393503143'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107140595393503143'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107140595393503143' title='&lt;strong&gt;KENANGAN MANIS YANG TIADA INDAH -- SIRI 46&lt;/strong&gt;'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107132493188995284</id><published>2003-12-13T21:48:00.000+08:00</published><updated>2003-12-13T22:17:38.720+08:00</updated><title type='text'>KENANGAN ITU PAHIT - SIRI 45</title><summary type='text'>MALAM itu Along sakit. Dia muntah-muntah. Apa yang dimakan habis dikeluarkan semuanya. Mula-mula dia rasa pening kepala, kemudian terasa pula perutnya memulas. Macam-macam cara kulakukan supaya dia rasa lega sedikit, tetapi gagal. Akhirnya kupujuk dia supaya ke klinik. Susah juga hendak menyakinkan dia supaya ke klinik, tetapi aku minta sangat dia dengar cakapku kali ini. "Along mesti pergi </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107132493188995284'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107132493188995284'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107132493188995284' title='KENANGAN ITU PAHIT - SIRI 45'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107106517480104639</id><published>2003-12-10T22:06:00.000+08:00</published><updated>2003-12-10T22:48:32.920+08:00</updated><title type='text'>KITA CUBA DIKHIANATI, SU  - SIRI 44</title><summary type='text'>Moto "BERPAGI-PAGI ITU MEMURAHKAN REZEKI" yang tertampal berhampiran mesin biometrik pintu keselamatan dan pencatat waktu kedatangan di ofis masih lagi samar-samar kerana aku datang terlalu awal hari ini. Hajat di hati ingin terus menghubungi Haji Salim bertanyakan persoalan Souraya. Saban hari beliau menaiki komuter dari Seremban dan bertukar kepada ERL di stesen KL Sentral. Oleh kerana masih </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107106517480104639'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107106517480104639'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107106517480104639' title='KITA CUBA DIKHIANATI, SU  - SIRI 44'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107096689837776441</id><published>2003-12-09T18:48:00.000+08:00</published><updated>2003-12-09T19:00:28.590+08:00</updated><title type='text'>DURI DALAM DAGING - SIRI 43</title><summary type='text'>KEBIASAANNYA pada malam minggu begini, isteri ku jarang memasak, kehendaknya ialah supaya kami anak beranak makan di luar. Walau bagaimanapun dia sudah masak dengan perangai aku yang tidak suka berada di luar rumah, apatah lagi dalam keriuhan manusia dan kesesakan lalulintas. Bukan sahaja migren akan bertandang, malahan darah tinggi juga akan menjulang. Lantaran itu, aku kira kemalasan dia </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107096689837776441'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107096689837776441'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107096689837776441' title='DURI DALAM DAGING - SIRI 43'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107094726801249405</id><published>2003-12-09T13:21:00.000+08:00</published><updated>2003-12-09T13:21:19.943+08:00</updated><title type='text'>ABANG.... SU MERINDUIMU! - SIRI 42</title><summary type='text'>* Tulisan ini nukilan Eyes yang dikirimkan menerusi Sri Diah.Pesan Daddy tidak mungkin aku engkari. Pesan itu umpama amanat yang harus aku utamakan. Daddy mungkin tidak kisah kalau bakal cucu-cucunya membesar di  negara penjajah ini. Tapi Daddy tidak sesekali redha sekiranya bakal cucu-cucnya nanti hidup dengan budaya penjajah. Paling Daddy bimbang tentang akidah. Bimbang sekiranya nanti aku </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107094726801249405'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107094726801249405'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107094726801249405' title='ABANG.... SU MERINDUIMU! - SIRI 42'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107088268929745712</id><published>2003-12-08T18:54:00.000+08:00</published><updated>2003-12-08T19:25:22.676+08:00</updated><title type='text'>DURI ANTARA KITA - SIRI 41</title><summary type='text'>SUASANA santai malam Minggu membuatkan kami berdua mempunyai banyak masa untuk bersama-sama. Sejak balik kerja aku lihat dia dalam mood yang baik. Lepas Isyak dia bermain monopoli dengan anak-anak sementara aku menyiapkan makan malam.Dia tidak moody... mahu tersenyum. Malah sewaktu dia mengambil air kosong di dapur tadi dia sempat mencuit pinggangku. Kemesraan begitulah yang kudambakan... </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107088268929745712'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107088268929745712'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107088268929745712' title='DURI ANTARA KITA - SIRI 41'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107041392248575831</id><published>2003-12-03T09:12:00.000+08:00</published><updated>2003-12-03T09:12:56.176+08:00</updated><title type='text'>SUASANA RAYA BERSAMA SOURAYA - SIRI 40</title><summary type='text'>HARI pertama bekerja di bulan Syawal disambut oleh hujan lebat yang menderu-deru. Dari tingkap ini kelihatan deretan kereta di jalan bagaikan terhenti dan pemandangan begini begitu cantik dengan barisan lampu kenderaan bagaikan pelita menyambut hari raya di kampung.  Di pejabat hanya ada beberapa orang staf yang telah tiba, yang lainnya berkemungkinan besar masih bercuti atau akan tiba lewat </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107041392248575831'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107041392248575831'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107041392248575831' title='SUASANA RAYA BERSAMA SOURAYA - SIRI 40'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107035601416190059</id><published>2003-12-02T17:06:00.000+08:00</published><updated>2003-12-03T00:03:53.866+08:00</updated><title type='text'>SMS DIA MENGEJUTKAN AKU - SIRI 39</title><summary type='text'>BERHARI-raya di kampung suami memanglah menjadi lumrah aku saban tahun. Tak payahlah nak gaduh-gaduh, tak perlulah bermasam muka. Tak payahlah nak o-som atau lat-tali-lat dengan anak-anak. Aku menurut sahaja dengan ikhlas. Malah telah kusiapkan dua pasang pakaian untuk emak mentua.Along, Angah dan anak-anak lain sungguh gembira di kampung. Maklumlah kalau beraya di rumah ibuku, suasananya macam</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107035601416190059'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107035601416190059'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107035601416190059' title='SMS DIA MENGEJUTKAN AKU - SIRI 39'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107025624281658595</id><published>2003-12-01T13:24:00.000+08:00</published><updated>2003-12-01T13:32:10.050+08:00</updated><title type='text'>SATU SYAWAL YANG PENUH CERITA - Siri 38</title><summary type='text'>Riuh suara sepupu-sepupu, buat aku terjaga sekitar enam setengah pagi. Dingin pagi di kampung buat aku malas bangun dari tilam gebu nenek. Tapi lantaran Subuh sudah hampir kehabisan waktu aku segera ke telaga membersihkan diri. Telaga inilah yang menjadi tumpuan aku setiap kali pulang ke kampung. Telaga rumah nenek cuma depan tangga dapur. Dulu, telaga ini tidak bersimen. Kemudian tahun lepas aku</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107025624281658595'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107025624281658595'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_12_01_archive.html#107025624281658595' title='SATU SYAWAL YANG PENUH CERITA - Siri 38'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-107015953936579587</id><published>2003-11-30T10:32:00.000+08:00</published><updated>2003-11-30T10:32:28.870+08:00</updated><title type='text'>Bertemu Eyes DI Pagi Raya - Siri 37</title><summary type='text'>AKHIRNYA dia beralah juga dan bersetuju untuk pulang ke kampungku untuk beraya. Syukur kepada Tuhan, walaupun kepulangannya kali ini, seperti juga tahun-tahun sebelumnya bukanlah secara sukarela, namum dapatlah kami melakonkan watak keluarga bahagia dari Kuala Lumpur kepada sanak saudara dan juga orang kampung. Lebih-lebih lagi kepada ibu, tentulah sayu hatinya jika anaknya pulang selang setahun </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107015953936579587'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/107015953936579587'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#107015953936579587' title='Bertemu Eyes DI Pagi Raya - Siri 37'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106931563704091975</id><published>2003-11-20T16:07:00.000+08:00</published><updated>2003-11-20T16:17:09.136+08:00</updated><title type='text'>MANISNYA DONUT - Siri 36</title><summary type='text'>sesekali bila rindu menyapa kalbu. . . . . . . . 2.00 pagi. Musim Panas yang begitu menghangatkan. Aku tak boleh tidur. Entah mengapa mata ini begitu berat untuk dikatupkan. Sebentar tadi, NAHOKO telefon aku. Dia minta aku temankan dia makan di tempat biasa. Aku bingkas bangun dari katil. Aku sarung celana dan t-shirt adidas buatan Republik Rakyat China. Menyarung kasut Nike buatan Thailand. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106931563704091975'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106931563704091975'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106931563704091975' title='MANISNYA DONUT - Siri 36'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106927745694884338</id><published>2003-11-20T05:30:00.000+08:00</published><updated>2003-11-20T05:34:53.973+08:00</updated><title type='text'>ANTARA ISTERIKU, EYES DAN NAHOKO  - SIRI 35</title><summary type='text'>HARI ini datang awal ke ofis kerana selepas ini akan mengiringi KP untuk memberi taklimat kepada YAB PM yang baru. Mengikut perancangannya Wak Don akan membawa kami ke Ibu Pejabat. Alahai kalau Cik Siti Noor Eyes ikut sama kan bagus, boleh juga sembang-sembang dengan dia. Si Eyes yang disuakan oleh Wak Din adalah terlalu muda buatku. Ia mengingatkan aku pada Nahoko, gadis Jepun yang pernah dibawa</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106927745694884338'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106927745694884338'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106927745694884338' title='ANTARA ISTERIKU, EYES DAN NAHOKO  - SIRI 35'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106925608273590590</id><published>2003-11-19T23:02:00.000+08:00</published><updated>2003-11-19T23:36:47.856+08:00</updated><title type='text'>MASIH ADA RINDU TERCICIR - SIRI 34</title><summary type='text'>BULAN November masuk ke Disember, cuaca basah merata. Hujan turun tidak menentu, kilat petir pun sabung menyabung tidak mengira ketika. Sekejap lebat, sekejap renyai. Bak kata pepatah eloklah disediakan payung sebelum hujan.Sudah dua hari tanah basah melekit. Sudah dua hari juga hatiku sakit. Along sudah ke tempat kerja, aku saja yang belum bertolak, masih berkira-kira mahu ke tempat kerja atau</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106925608273590590'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106925608273590590'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106925608273590590' title='MASIH ADA RINDU TERCICIR - SIRI 34'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106922707813691198</id><published>2003-11-19T15:31:00.000+08:00</published><updated>2003-11-19T15:32:04.480+08:00</updated><title type='text'>Lompat dan tikam - Siri 33</title><summary type='text'>Jarang aku lihat Mak pulang awal dari pejabat. Entah mengapa hari ini, ketika aku parking kereta masuk ke kawasan rumah, aku lihat kelibat emak di taman orkid. Emak tekun membelek Orkid Dendromium Tengku Anis, hadiah daripada Prof. Dr. Marziah sahabat baiknya di UPM. Mak kata orkid itu spesis baru dan boleh mengeluarkan bau harum hasil penyelidikan sahabatnya itu. "Awal mak balik hari ni?", aku</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106922707813691198'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106922707813691198'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106922707813691198' title='Lompat dan tikam - Siri 33'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106918157671177519</id><published>2003-11-19T02:52:00.000+08:00</published><updated>2003-11-19T03:02:47.430+08:00</updated><title type='text'>Poligami?... Souraya??...Eyes???   - Siri 32</title><summary type='text'>SEMENJAK akhir bulan Ramadan ini asyik mengantuk sahaja di pejabat. Barangkali staf menyangka aku banyak beribadat untuk mencari Lailatul Qadar agaknya. Biarlah mereka bersangka baik begitu terhadapku. Tengahari tadi, untuk menghilangkan rasa kantuk yang amat sangat, aku bersembang dengan pemandu kami Wak Don. + kabare Wak  - Oh waras…. Tuan apa khabar?  + Biasa-biasa aja Wak. Keluarga Wak </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106918157671177519'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106918157671177519'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106918157671177519' title='Poligami?... Souraya??...Eyes???   - Siri 32'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106908693134679527</id><published>2003-11-18T00:35:00.000+08:00</published><updated>2003-11-18T00:35:37.366+08:00</updated><title type='text'>Warkah Rindu Souraya - Siri 31</title><summary type='text'>PULANG dari 7-Eleven malam itu, tetiba hati teringat kepada Souraya di Leeds. Lantas mengulangi membaca warkahnya yang telah diterima beberapa hari lalu buat kesekian kalinya. Satu tindakan nekad dan berkesan harus dilakukan untuk memenuhi harapannya:45 Eastern AvenueLeeds  8D5EYokshire, UKKehadapan Abang yang dirindui;Dengan ringkasnya Su mengutus warkah ini sebagai pelengkap kepada </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106908693134679527'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106908693134679527'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106908693134679527' title='Warkah Rindu Souraya - Siri 31'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106896842339666586</id><published>2003-11-16T15:40:00.000+08:00</published><updated>2003-11-16T15:44:49.036+08:00</updated><title type='text'>LOMPAT TIKAM ll - Siri 30 oleh Bluehikari</title><summary type='text'>Kuih lompat tikam terbiar di atas meja. Sudah 10 minit berbuka puasa. Kelibat Mak langsung tak nampak. Sah! Mak berbuka puasa di luar lagi. Mungkin dengan client pejabatnya. Tidakpun dengan sahabat-sahabatnya. Adik-adik aku bukan suka makan kuih yang terkenal dengan manisnya itu. Abah pula selesa berbuka dengan murtabak sekeping. Terus dia bersiap ke masjid menunaikan solat maghrib. Sedih juga. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106896842339666586'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106896842339666586'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106896842339666586' title='LOMPAT TIKAM ll - Siri 30 oleh Bluehikari'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106885778762139060</id><published>2003-11-15T08:55:00.000+08:00</published><updated>2003-11-15T08:56:33.536+08:00</updated><title type='text'>BERKAWAN BIAR SERIBU ... SIRI 29</title><summary type='text'>WANITA kini sudah terlalu maju dan dalam serba serbi inginkan persamaan dengan lelaki. Ia adalah sesuatu yang baik jika mengejar persamaan hak ke arah kebaikan. Jika dulu adalah terlalu janggal kita dapat melihat wanita muda merokok, kecuali orang-orang tua di kampung. Itupun sekadar rokod daun nipah yang digulung bersama tembakau kononnya untuk menghalau nyamuk. Suasana di luar kedai seven </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106885778762139060'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106885778762139060'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106885778762139060' title='BERKAWAN BIAR SERIBU ... SIRI 29'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106876900171159532</id><published>2003-11-14T08:16:00.000+08:00</published><updated>2003-11-14T08:29:24.910+08:00</updated><title type='text'>BUKAN NIATKU MELUKAIMU...  - SIRI 28</title><summary type='text'>SELEPAS sembahyang terawih kami ambil keputusan untuk singgah ke Restoran Dhurbar sebentar. Sebenarnya dah lama teringin hendak meneguk teh tariknya dan sambil itu dapat pula mengunyah tosei di situ. Restoran yang dibuka 24 jam itu sentiasa sibuk. Pelanggan keluar masuk tak mengira masa. Selepas makan, dalam perjalanan balik kami singgah lagi di 7 Eleven untuk meberi barang-barang keperluan </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106876900171159532'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106876900171159532'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106876900171159532' title='BUKAN NIATKU MELUKAIMU...  - SIRI 28'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106858553466919790</id><published>2003-11-12T05:15:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T21:21:01.486+08:00</updated><title type='text'>SIASATAN TIADA KESUDAHAN - SIRI 27 Oleh Sri Diah</title><summary type='text'>16 RAMADAN - Semalam aku terpaksa melanggar janji pada diri sendiri. Dalam banyak-banyak jemputan, aku tak boleh mengabaikan jemputan berbuka puasa yang ini. Apa istimewanya? Banyak. Segalanya istimewa. Aku tak boleh tidak mesti menghadiri majlis berbuka puasa di Restoran Natrabu, Brickfields.Kepada suami awal-awal lagi sudah kuberitahu akan hal ini. Sebenarnya aku minta izin dan dia tak </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106858553466919790'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106858553466919790'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106858553466919790' title='SIASATAN TIADA KESUDAHAN - SIRI 27 Oleh Sri Diah'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106857289988858776</id><published>2003-11-12T01:48:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T11:39:32.120+08:00</updated><title type='text'>KEHADIRAN PIHAK KETIGA - SIRI 26</title><summary type='text'>Dalam bulan puasa ini sudah lima atau enam jemputan untuk berbuka puasa telah ku tolak. Tidak betah rasanya untuk berbuka di hotel-hotel ternama yang kemudiannya melalut dengan sembang-sembang ala-ala memancing hinggakan trelepas sembahyang terawih. Aku lebih selesa untuk berbuka di rumah bersama keluarga, walaupun hanya dengan juadah dari pasar Ramadan yang biasanya dibeli oleh anak-anakku.</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106857289988858776'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106857289988858776'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106857289988858776' title='KEHADIRAN PIHAK KETIGA - SIRI 26'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106853055001707131</id><published>2003-11-11T14:02:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T11:40:54.806+08:00</updated><title type='text'>LOMPAT TIKAM l - SIRI 25</title><summary type='text'>Dua tiga hari ini aku lihat Mak dan Abah tidak banyak bercakap. Aku rasa sunyi. Selalunya bila pulang ke rumah, tidak sah kalau tidak mendengar tawa mereka berdua. Aku jenis suka mengusik. Pasti salah seorang akan cuba mengaitkan satu sama lain bila aku mula mencucuk jarum usikan. Petang tadi bila aku cuba buat lawak seperti biasa, Mak diam seribu bahasa. Abah pula seperti tiada reaksi. Senyum </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106853055001707131'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106853055001707131'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106853055001707131' title='LOMPAT TIKAM l - SIRI 25'/><author><name>rudy bluehikari</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11431630133234784001</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://www.kroni.biz/moplantai/imej/newbluehikari1.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106841607604509059</id><published>2003-11-10T06:14:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T11:45:07.993+08:00</updated><title type='text'>MISTERI SURAYA II - SIRI 24</title><summary type='text'>PELAYARAN sebuah bahtera bernama rumahtangga selalunya naik turun dan beralun mengikut pusingan ombak. Ada kalanya setenang air di tasi ada ketikanya pula berkocak bagaikan dilambung badai dan gelora. Yang pasti bahtera perlu terus berlayar, jangan terhenti di tengah samudera dan setiap penghuninya perlu tahu tugas masing-masing dan di mana batasannya. Sama seperti rumahtangga lain juga, kami </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106841607604509059'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106841607604509059'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106841607604509059' title='MISTERI SURAYA II - SIRI 24'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106839335022975602</id><published>2003-11-09T23:36:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T11:47:52.756+08:00</updated><title type='text'>PADA IRWAN KUGANTUNG HARAPAN - SIRI 23</title><summary type='text'>SURAYA... siapakah dirimu yang akhir-akhir ini bermain dalam benakku? Suraya... nama itu melambangkan kelembutan. Sama seperti hatiku, lembut dan ranum. Dan lembut ranum inilah yang kupelihara, bertahun-tahun kebelakangan ini.Kutoleh wajah suami yang sedang terbaring di sisi. Ada misteri pada wajah itu. Kutatap sekujur tubuhnya, ya ada rahsia yang tersimpan. Kejap dan kukuh. Dengus nafasnya </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106839335022975602'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106839335022975602'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106839335022975602' title='PADA IRWAN KUGANTUNG HARAPAN - SIRI 23'/><author><name>Sri Diah</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://bp1.blogger.com/_9Gqz8uHgElg/R2_F8tmKyUI/AAAAAAAAAHU/hszODn82mkA/S220/s.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106833958203515453</id><published>2003-11-09T08:59:00.000+08:00</published><updated>2004-01-11T15:43:10.590+08:00</updated><title type='text'>Abah Geleng Kerut Dahi, Bil. Telefon Tinggi? - SIRI 22</title><summary type='text'>Pulang dari kerja petang itu, aku lihat Abah kerut kepala menatap Kertas putih berkepala biru. Aku tahu sudah tentu kertas itu surat minta bayar hutang dari telekom. Dalam keluarga akulah satu-satunya anak Abah dan Mak yang sudah bekerja. Angah dan Acik masih sekolah. Kalau nak dikira, aku anak paling manja dalam keluarga. Kalah Achik yang di sekolah rendah itu. Apa tidaknya jarak umur aku dan </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106833958203515453'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106833958203515453'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106833958203515453' title='Abah Geleng Kerut Dahi, Bil. Telefon Tinggi? - SIRI 22'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106833948266530204</id><published>2003-11-09T08:58:00.000+08:00</published><updated>2004-01-11T15:37:02.533+08:00</updated><title type='text'>IGAU MARAH ABAH - SIRI 21</title><summary type='text'>Mak kejut aku bangun sahur sekitar jam 5 pagi. Aku mamai kantuk mungkin kerana keletihan diulit beban kerja pejabat seharian dan solat terawih 24 rakaat lepas Isyak tadi. Basuh muka dan lihat bihun sup jadi hidangan kami bersahur Ramadhan ketiga. Inilah kelebihan Mak. Sahur kami sekeluarga jarang nasi sejuk. Macam-macam menu. Dari nasi goreng smapailah ke lempeng dadar putih bercicah kuah kari. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106833948266530204'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106833948266530204'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106833948266530204' title='IGAU MARAH ABAH - SIRI 21'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106821670569821707</id><published>2003-11-07T22:51:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T11:52:11.346+08:00</updated><title type='text'>IRWAN, GENTING DAN ISTERIKU - SIRI 20</title><summary type='text'>ANAK-anak adalah permata ibu bapa. Walau apapun pandangan orang lain, namun ia tetap cantik di mata ibu-bapanya.  Namun anak-anak hari ini terlalu tinggi demandnya. Semasa tiada PC,  kerap ke rumah kawan kerana bermain games. Bila telah dibeli PC, bukan 1, tetapi 5! Hinggakan rumah ini telah boleh menjadi kafe siber,  mereka ke cc pula, iaitu kod yang mereka gunakan kepada kafe siber. Kononnya </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106821670569821707'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106821670569821707'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106821670569821707' title='IRWAN, GENTING DAN ISTERIKU - SIRI 20'/><author><name>MBA</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='18' src='http://mail.moh.gov.my/tools/image/avatar.php?id=mba@moh.gov.my'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808114085596583</id><published>2003-11-06T09:12:00.001+08:00</published><updated>2003-11-13T11:56:48.953+08:00</updated><title type='text'>KAPAL GARAM TERBALIK MENUMPAHKAN GULA... - SIRI 18</title><summary type='text'>Hari minggu di bulan puasa begini, pulang dari pasar tidak ada banyak aktiviti bermenafaat yang dapat dilakukan. Habis dua buah akhbar mingguan, aku mencapai notebook untuk melilau ke alam maya. Namun streamyx ni sememangnya banyak songel, bayar saja RM80 sebulan, tapi perkhidmatannya rasa-rasanya talian dial-up adalah lebih baik. Oleh itu aku ambil keputusan berbaring sahaja di ruang tamu </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808114085596583'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808114085596583'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106808114085596583' title='KAPAL GARAM TERBALIK MENUMPAHKAN GULA... - SIRI 18'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808119511037621</id><published>2003-11-06T09:12:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T11:55:20.220+08:00</updated><title type='text'>MISTERI SURAYA - SIRI 19</title><summary type='text'>DEMI suami dan anak-anak aku lupakan segala bengkak di hati. Kebiasannya beginilah. Bengkak-bengkak yang sudah membengkak sekian lama ini kudiamkan, akhirnya akan surut sendiri. Begitulah yang terjadi sejak bertahun-tahun lalu. Tetapi terfikir juga apakah balasan atas segala kebaikanku selama ini... aku yang kerap memaafkan orang, aku yang dengan mudah boleh melupakan silap orang lain, aku yang</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808119511037621'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808119511037621'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106808119511037621' title='MISTERI SURAYA - SIRI 19'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808109311776245</id><published>2003-11-03T09:11:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:42:24.980+08:00</updated><title type='text'>BAGAIKAN KAPAL GARAM TERBALIK...! - SIRI 17</title><summary type='text'>DENDAM? Sahlah dia masih dendam pada rasa kasih anak-anak yang agak berlebih padaku berbanding pada dia. Dengan wajah serius dan peribadinya yang agak tidak banyak bercakap, suka menyendiri mengadap pc atau palm, anak-anak jadi jaki padanya. "Mak, malam ni mak bangkitlah masak sahur. Lauk abah tak sedap..." Kata anak sulung. "Saya makan sikit saja. Esoknya mesti perut lapar berkeroncong!" </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808109311776245'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808109311776245'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106808109311776245' title='BAGAIKAN KAPAL GARAM TERBALIK...! - SIRI 17'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808102728811407</id><published>2003-11-02T09:09:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:43:59.166+08:00</updated><title type='text'>TEMPAT JATUH LAGI DIKENANG INIKAN PULA TEMPAT … - SIRI 16</title><summary type='text'>Sudah seminggu puasa rupa-rupanya. Masa sungguh cepat berlalu. Perjalanan puasa kami sekeluarga adalah seperti biasa, sama macam tahun-tahun sebelum ini. Masuk hari ketiga puasa, dah rasa malas nak jadi suami yang rajin, makanlah apa yang ada, buatlah apa yang terdaya. Biasanya dalam masyarakat kita, jika suami yang ke dapur maka lain macam sangatlah bunyinya melainkan jika ada sebab-sebab yang </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808102728811407'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808102728811407'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_11_01_archive.html#106808102728811407' title='TEMPAT JATUH LAGI DIKENANG INIKAN PULA TEMPAT … - SIRI 16'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808093861069656</id><published>2003-10-29T09:08:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:47:10.523+08:00</updated><title type='text'>LUPA SKRIP, LUPA LOKASI... - SIRI 15</title><summary type='text'>HARI ini hari ke tiga Ramadan. Dua hari Ramadan berlalu dengan jayanya. Kami bangun pagi dengan ceria untuk bersahur. Sekurangnya tanggungjawabku ringan sedikit. Dia membantu setakat yang boleh. Tidaklah kupaksa dia memasak. Menolong mengemas meja pun dah memadai.Namun hari ketiga Ramadan ini sebaliknya berlaku. Rupanya lakonannya hanya tiga hari. Wataknya sudah kembali ke asal. Dia sudah lupa </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808093861069656'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808093861069656'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_10_01_archive.html#106808093861069656' title='LUPA SKRIP, LUPA LOKASI... - SIRI 15'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808089384761073</id><published>2003-10-28T09:07:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:48:36.366+08:00</updated><title type='text'>PENGARAH YANG KECUNDANG … - SIRI 14</title><summary type='text'>Sebenarnya aku ingin menjadi seorang pengarah. Setelah kecundang menjadi pengarah di pejabat, aku berhasrat untuk menjadi pengarah di rumah sahaja. Mengarah sebuah drama swasta keluarga bahagia. Untung-untung jika ada anugerah bapa mithali atau suami mithali, maka aku adalah salah seorang daripada calon-calonnya. Namun oleh kerana pelakon-pelakonku semuanya demand dan berlakon mengikut skrip </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808089384761073'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808089384761073'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_10_01_archive.html#106808089384761073' title='PENGARAH YANG KECUNDANG … - SIRI 14'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808081948989395</id><published>2003-10-27T09:06:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:49:48.130+08:00</updated><title type='text'>DIAKAH PELAKON HARAPAN TERBAIK? - SIRI 13</title><summary type='text'>KINI tiada lagi orang gaji di rumah kami. Sudah lima tahun kami 'bersarakan' dia. Di suatu malam, dia kami hantar ke Pelabuhan Melaka dan dia berangkat menaiki feri malam itu juga balik ke kampung halamannya di Pekan Baru. Alasannya mahu menikah. Ialah sejak lima tahun dia kami ambil, waktu itu usianya 25 tahun dan wajarlah alasannya mahu menikah apabila menginjak 30.Kini akulah orang gaji di </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808081948989395'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808081948989395'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_10_01_archive.html#106808081948989395' title='DIAKAH PELAKON HARAPAN TERBAIK? - SIRI 13'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808073216856808</id><published>2003-10-26T09:05:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:50:33.846+08:00</updated><title type='text'>PASANGAN BAHAGIA TOKKI DAN TOKWAN - SIRI 12</title><summary type='text'>Malam tadi rupanya aku pulang ke kampung mengimbau semula zaman kanak-kanakku bersama Tokki dan Tokwan. Kedua-dua mereka mempunyai kejaya sendiri, namun tanggungjawab utama tidak pernah diabaikan. Tokwan sibuk dengan sekandang lembu pawahnya serta huma di hujung kampung. Tokki pula dengan sawah dan tiga buah kolam ikan ternaknya. Pagi-pagi lagi Tokwan akan keluar untuk melepaskan lembu-lembu dari</summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808073216856808'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808073216856808'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_10_01_archive.html#106808073216856808' title='PASANGAN BAHAGIA TOKKI DAN TOKWAN - SIRI 12'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808058403424561</id><published>2003-10-26T09:02:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:51:40.706+08:00</updated><title type='text'>TATKALA TANGANNYA KUSENTUH... - SIRI 11</title><summary type='text'>BUKAN sengaja! Aku tak bermaksud membuat dia berdosa apabila dia gagal menunaikan Maghrib. Tapi melihat dia keletihan di katil, mendorong aku jatuh kasihan. Dia kepenatan. Agaknya dia terlalu sibuk di pejabat siang tadi. Jadi kubiarkan dia terlena seketika....Pagi ini kulontarkan egoku jauh-jauh. Perlahan-lahan aku berdiri di belakangnya, mengikutnya bersembahyang subuh. Aku harap dia mengerti </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808058403424561'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808058403424561'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_10_01_archive.html#106808058403424561' title='TATKALA TANGANNYA KUSENTUH... - SIRI 11'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808050662179053</id><published>2003-10-22T09:01:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:55:34.923+08:00</updated><title type='text'>SIRI 10</title><summary type='text'>Bila mata terbuka kulihat hitam delita disekeliling. Diri termanggu-manggu kebingungan. Entah apa yang telah berlaku, entah di mana diri berada. Hampir seminit aku begitu. Mencapai PDA di tepi meja dan oh jam 3:00 pagi rupanya. Masyaallah dari siang aku tertidur!. Aku telah terlepas satu temujanji dan kewajipan paling besar. Ya Allah aku telah tidak menemuiMu maghrib tadi. Kepala mula </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808050662179053'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808050662179053'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_10_01_archive.html#106808050662179053' title='SIRI 10'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6038163.post-106808020937935480</id><published>2003-10-21T08:55:00.000+08:00</published><updated>2003-11-13T12:56:30.296+08:00</updated><title type='text'>APA ERTI KEMURUNGANNYA ITU? - SIRI 9</title><summary type='text'>Dia banyak tidur akhir-akhir ini. Ya, sejak dua tahun kebelakangan. Malah migrainenya makin menjadi-jadi. Tidak dinafikan dia seperti lebih tua daripada usia sebenarnya. Banyak artikel telah kubaca mengenai lelaki. Hari ini fikiranku mula menerawang satu persatu mengingat kembali apa yang telah kubaca.... Faktor usia dan masalah banyak mendorong pada berlakunya kemurungan dikalangan lelaki. </summary><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808020937935480'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6038163/posts/default/106808020937935480'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://novel2u.blogspot.com/2003_10_01_archive.html#106808020937935480' title='APA ERTI KEMURUNGANNYA ITU? - SIRI 9'/><author><name>puteri</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18059850657804903143</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry></feed>
